Mattor: Mina 5 favoriter

I samarbete med Trademax.se

Jag flyttade ju in hos F när vi blev ihop. Eftersom vi sagt länge att vi ska flytta till ett nytt boende har jag inte brytt mig om att sätta min prägel på vår lägenhet och tänkt att jag ska göra det när vi flyttar istället. Dessutom tycker jag att han har gjort det fint, så det är ingen brådska.

 

En sak som jag dock inte gillar är vår matta. Alltså det är väl inget fel med den egentligen och det är kul med en färgklick. Men just rött och orange har aldrig varit mina favoritfärger i inredningsväg.

Han har sagt att jag får lov att byta ut mattan. Bara det att det är ju så svårt! Jag kan inte bestämma mig. Jag har tittat på mattor så länge nu att jag knappt ens vet vad jag gillar längre. Mina tankar går såhär:

 

Bildkälla här.

 

Bildkälla här.

Främst gillar jag nog ljusa mattor åt det grå, beiga eller blå hållet. Med eller utan mönster.

 

Bildkälla här.

Men rosa är ju också så fint! Helst åt det lite mörkare hållet och inte jättepastellig.

 

Trademax frågade om jag kunde visa mina favoriter bland mattor från deras sida. Ett väldigt kul uppdrag faktiskt. Nu vet jag lite mer vad jag är ute efter i framtiden. Här kommer mina topp 5:

1) Wiltonmatta Palazzo. En väldigt basic och fin matta tycker jag. Den hade varit fin till det mesta.

2)  Wiltonmatta Denim Blå. Samma som ovan, fast i blå. Den hade passat F’s marina tema i alla fall ; )

3) Cozy Ryamatta. Egentligen är jag ganska trött på ryamattor. Men tyckte denna hade så fin färg och den ser exakt ut som inspobilden ovan. Tror den hade blivit SÅ fin i rätt rum.

4) Rossini Matta. Också en fin matta. Den hade passat alla mina ljuslyktor perfekt. Tror dock det blir svårt att få igenom det. Den negativa sidan med att bo tillsammans med någon…hehe.

5) London Friezematta. Sist men inte minst en otippad kandidat. Tyckte det var riktigt cool. Som att ha en tavla på golvet.

 

Vilken var er favorit?

 

Gå in HÄR för att se alla mattor Trademax har.

 

Myskväll

Jag och F hade en så mysig kväll igår. Vi dukade upp med massa goda saker när han kom hem från jobbet och sen tittade vi på dokumentärer och pussades hela kvällen. Först såg vi två avsnitt om gamla slott i England och sedan såg vi en dokumentär om Bigfoot.

 

Det blev ostar, rädisor, vindruvor, chilichips och tryffelsalami. Kunde dock inte äta någon salami. Jäkla dokumentär alltså, förstört mitt liv ; )

 

Vi åt kronärtskocka också. Lite pinsamt, men jag har faktiskt aldrig ätit färsk kronärtskocka förut. Jag älskar det och beställer alltid det i sallad eller på pizza. Men är man verkligen en sann anhängare om man aldrig ätit the real deal? Nu har jag i alla fall. Kokade den i massa salt och åt med smör som jag vispat med salt och citron. SÅ. GOTT.

Nu är jag framme i Moss och ska pussa på mitt kusinbarn. Om han vill förstås. Han brukar behöva två dagar för att vänja sig vid mig först.

 

Framförhållning & reseklädsel

För en gångs skulle var det inte stresskaos när jag skulle iväg idag. Vanligtvis brukar jag springa runt som en virvelvind och lämna utdragna lådor och allmänt kaos bakom mig när jag går. Men idag hann jag till och med slänga soporna innan jag gick. Det är en typisk grej som jag alltid säger till F att jag ska göra, men aldrig hinner. ”Jag tar soporna imorgon”, lovar jag, men sen är det alltid två minuter tills bussen ska gå och jag måste springa istället. Haha.

 

Jag hann till och med ta suddiga bilder på mig själv i trapphuset med min telefon. Då har man FÖR BRA framförhållning. Visst?

 

Jag har en ny bomberjacka och nya byxor. 2017 alltså. Året med alla bomberjackor. Byxorna är kanske de skönaste byxorna jag någonsin haft på mig. Kommer nog aldrig ta av dem. Bomberjackan finns här och byxorna finns här (adlinks).

 

Såhär gullig var jag när jag väntade på bussen.

 

Tjejen på Espresso House var så glad och snäll att det gjorde hela min dag. Tänk vad lite det behövs ibland.

Nu sitter jag på bussen och ska jobba några timmar med regelbundna pauser för avsnitt av 13 reasons why. Viktigt.

 

2017

Ni kanske inte ens har lagt märke till det, men ni har knappt fått någon ”nutids-uppdatering” på hela veckan. Jag mår inte så bra just nu. Det har hänt en sak och som gör att jag har ångest, svårt att sova och drömmer mardrömmar. Jag har gjort det jag måste göra och försökt distrahera mig själv med jobb och serier. Det har faktiskt varit väldigt tacksamt att ha mycket att göra.

Det här har sannerligen inte varit ett bra år såhär långt. Inte nog med det efterskalv och allt jag fått bearbeta efter jobbiga saker som hände i vintras. Det har bara fortsatt. Mamma fick bröstcancer (det uppdagades fort och åtgärdades fort, så förhoppningsvis är det över), en av mina bästa vänner har fått gå igenom en jobbig sak. Ett riktigt pissår.

I helgen kom ännu ett jobbigt telefonsamtal. Jag åker till Norge idag. Det är där jag behöver vara just nu. Nu måste jag samla ihop varje liten del av mig själv, sluta tänka så mycket och vara stark ❤️

 

Dinner with a view & Limone sul Garda

Då fortsätter jag min lilla reseberättelse och skruvar tillbaka tiden nästan exakt en vecka:

 

När vi kom ner från Monte Baldo var det dags att äta. Vi kom mitt emellan lunch och middag när det knappt var något folk och kunde därför välja det bästa bordet i hela Malcesine. Vi valde denna utsikt. Sjö, hamn och berg på samma gång.

 

Frågan är om det är möjligt att ha en finare utsikt till sin Hugo Spritz? Jag tror att detta är as good as it gets faktiskt.

 

Vi åt pizza.

 

Och bytte bord för att få skugga, och beställde in fler drinkar. Med en sån bra utsikt måste man ju sitta i flera timmar.

 

Sedan gick vi runt och spanade lite i Malcesine innan vi gick tillbaka till hotellrummet för att sova. F var väldigt söt som ni ser <3

 

Dagen efter var det utflykt på schemat igen! Vi tog båten till Limone som ligger precis tvärsöver Gardasjön från Malcesine.

 

Det var så gulligt där. Husen såg nästan ut som små leksakspjäser typ till Monopol eller något.

 

Jag matchade miljön med min klänning. Får frågor om den hela tiden förresten. Har skrivit ett inlägg om den här.

 

Det går knappt att förklara hur fint det var. Det är liksom en liten by inklämd mellan bergsväggar och miljön var väldigt speciell. Limone är verkligen värd en dagstur om ni är vid Gardasjön.

 

Dessutom har alla gatuskyltar citroner på sig. Bara en sån grej!

 

Och på tal om citroner är det här det perfekta stället om man vill citron-nörda sig. Det finns nämligen ett helt museum. Citroner fördes till Limone av munkar en gång i tiden och var länge en stor aktör på citron-marknaden innan de blev utkonkurrerade.

 

I detta lilla hus ska jag bo någon gång. Vill också ha en citronskylt och bergsväggar runt mig alltid : )) Efter att ha sett allt som vi ville se tog vi båten tillbaka till Malcesine igen, mycket nöjda med vår dagstur. Hur resten av resan såg ut tar vi en annan gång!

 

Jag är och kommer vara off idag, så att ni vet. Vi hörs igen imorgon. Puss!

 

Random anteckningar på min telefon

Som jag berättat tidigare har jag hela mitt liv i anteckningar på telefonen. Jag skriver upp allt som är värt (och inte värt) att komma ihåg där. Det spelar knappt någon roll vad det är. Jag skriver upp det. Ni vet i filmer när en person har en liten ljudinspelare som hen har med sig överallt och pratar in random saker i? Jag kan SÅ relatera till det. Hade också haft en sån om det inte vore för att det är tidskrävande att lyssna igenom banden.

Anyway.

Låt oss titta på några random anteckningar jag gjort på min telefon på sistone:

 

Jag fick ett plötsligt barndomsminne när jag stod inne på Ica och var tvungen att skriva ner det. Jag gör ofta så. När jag får ett plötsligt minne eller känsla vill jag ”tänka klart” på det och sparar det därför i telefonen till senare om jag inte har tid att tänka klart just då. Om inte annat är dessa små anekdoter eller minnen bra att spara till exempelvis texter och dylikt.

 

Såhär såg första utkastet ut till min och Frédérics Italien-trip. Den blev ju dock mycket mer förenklad till slut.

 

Min faster pratade om en dokumentär om saker som lyser i naturen. Blev så fascinerad och skrev upp det. Den måste jag hitta!

 

Vad gäller kålrabbi och kor vet jag inte alls vad jag menade. Men vad gäller kallt vatten och släcka törsten funderade jag på om det är sant att kallt vatten släcker törsten bättre än varmt. Jag bestämde mig för att kolla upp det senare.

 

När jag skrev detta inlägg kom jag in på en annan tankebana. Folk verkar dras till mig även när det inte är raggningssyfte. Måste öva på att se mer otrevlig ut tydligen.

 

Tror detta var typ en ursäkt för att slippa gå ut och springa….? Hehe. Jag skrev upp mitt argument in case jag skulle glömma. Man vill ju inte ha flugor i munnen.

 

Jag förstod först inte alls vad jag menade här. Men sen kom jag på det! För några veckor sedan hade jag en period då jag lurade F med saker hela tiden. Jag skrev upp vad jag lurat honom med och tänkte typ göra ett blogginlägg eller något. De första två kommer jag inte riktigt ihåg. Här är de andra två:

Att grannen visslade. Det var sent på kvällen och F behövde hämta något på balkongen. Han hade inga kläder på sig och jag sa ”men bara spring ut snabbt, ingen kommer se dig, jag lovar”. När han gick ut busvisslade jag (från köket) och F trodde att det var någon som såg honom naken och visslade. Han kom in lite förskräckt och sa ”hörde du????” och jag bara ”ja….oj förlåt. Men grannen gillade vad hen såg i alla fall”.

Jordnötssmör senap. Jag skar upp ett äpple i klyftor och åt det med en klick jordnötssmör. ”Vad är det gula”, frågade F. ”Det är senap”, svarade jag. Han gick på det och tyckte att jag var så himla konstig som doppade äpplebitar i senap.

 

Åh. Okej. Det här är faktiskt pinsamt att erkänna att jag antecknat. Men jag sökte ett jobb för någon månad sedan. Mitt drömjobb faktiskt. Jag gick vidare i processen, men sedan ringde rekryteraren och sa att jag inte fått jobbet och att de skulle gå vidare med andra kandidater som hade mer erfarenhet. Men hon sa så himla snälla saker att jag var tvungen att skriva upp för att inte glömma. Jag var inte ens ledsen när vi lade på. Det kändes som att hon ändå trodde och hejade på mig, trots att jag inte hade lika mycket på CV’t som de andra. Jag gjorde förresten samma sak första gången jag träffade henne och hon summerade mig som person efter en intervju och överöste mig med snälla saker. Bra tips ändå att spara skryt om sig själv på telefonen, till regniga dagar och sådär.

 

Det förstnämnda undrar jag faktiskt. Varför gör de det? Nu när jag jobbar hemifrån händer det flera gånger i veckan och jag fryser till is varje gång (blir ju jätterädd pga det med min stalker osv). Men varför? Det är väl bara att lägga posten i brevlådan och människor brukar väl inte vara hemma mitt på dagen? Why bother? Och att brie ska ”tina”. JA. Så viktigt. Kylskåpskall brie är ju inte lika nice.

 

Jag skulle gå och köpa ”blommor som såg ut som stora bollar”. Ville inte verka dum om jag skulle behöva fråga efter dem så jag googlade och antecknade. Smart va. Förutom att jag nu verkade dum inför flera tusentals personer istället. BRA JOBBAT REGINA.

 

Ett sanningens ord bara. Satt på tåget och blev irriterad när jag överhörde ett samtal mellan några som hade denna diskussion och en av dem sa ”jo jag lovar, det heter Raaaamlösa”. Nej. Det gör det inte. Rammlösa heter det. Ramm-lösa! SLUTA UTTALA DET FEL.

 

Våra poäng från när vi spelade Chicago under semestern. Jag vann oftast såklart. Inget nytt där. Mvh/ självgod.

 

Det ska stå ”prosecco på frukosten” och handlar också om en gång jag lurade F (verkar vara ett återkommande tema det där?). När vi åt frukost på hotellet sa jag till F att jag hade fått en mimosa. ”Vadå mimosa”, undrade han. ”Juice och prosecco”, sa jag. ”Va? Fanns det? Det tror jag inte på”. ”Jo, smaka själv”. Han tog en klunk ur mitt glas och sa att det var jättegott och var på väg in för att hämta sin egen mimosa när jag började skratta. Det var ju bara juice och kolsyrat vatten. Hehe.

 

Monte Baldo

Detta inlägg har tagit mig en evighet att skriva eftersom det varit nästan omöjligt att sålla bland bilderna. I alla fall. Nu ska vi fortsätta på min berättelse om Malcesine. Dagen efter var det dags att bestiga berg! Mja, okej nästan i alla fall.

 

Vi skulle nämligen åka linbana upp för Monte Baldo! Köerna till linbanan kan vara extremt långa. Vi var smarta som köpte biljetter i förväg och gick dit direkt när de öppnade. Vi behövde därför knappt köa överhuvudtaget. Tips tips.

 

I linbanan började Malcesine se mindre och mindre ut.

 

Och plötsligt var vi uppe!

 

Visst är vyerna helt sjuka? Det är nästan som att det är på låtsas. Att vi ställt oss framför en sån där blå skärm som de använder i filmer och att bakgrunden har lagts på i efterhand.

 

Vi började med att bestämma oss för vilken väg vi skulle gå. Vi valde en väg på 4 km som skulle ta två timmar.

 

Tur att vi inte valde en längre runda. Det är tusen gånger jobbigare att gå när det stora höjdskillnader och inte bara plant. Dessutom höll jag på att bli galen av alla flugor. På ett ställe var det jättebrant och jag trodde att jag skulle trilla ner. F som besitter en helt sjuk spänts bara studsade ner som ingenting, men jag som heter Klumpig i efternamn var inte lika smidig.

 

Jag fick sätta mig ner en stund eftersom mina ben började skaka helt hysteriskt. Då kom den här magiska fjärilen och joinade mig <3

 

Men med denna utsikt som sällskap ska man faktiskt inte klaga.

 

Förutom fjärilen träffade vi också på kor och ett gäng åsnor som lekte med varandra. Sån idyll att jag orkar inte ens.

 

Så mäktigt. Varför bor vi på den plattaste platsen på hela jorden frågade vi oss.

 

Sedan var vi klara med rundan och tog lite gulliga bilder innan vi åkte ner igen.

 

Och skrattade åt hur cheesy vi var.

 

En mycket fin utflykt och en av de bästa sakerna vi gjorde på hela resan. Helt klart ett måste om man är i Malcesine! Åk upp på Monte Baldo och fria till någon ni tycker om. Bara gör det.

 

Listan om vänskap

 

Jag läste denna lista i olika bloggar under semestern och jag kunde inte släppa det. Den fick mig att fundera på mig själv och vänskap på ett nästan terapeutiskt sätt. Jag tror faktiskt att den lärde mig en del saker om mig själv. Eller så gjorde den bara mig ännu mer förvirrad? Jag vet inte. Här kommer mina svar i alla fall!

 

Hur är du som vän?

– Jag är lojal och alltid på vännens sida. Det är svårt att komma mig nära, men om man lyckas är man en av mina få utvalda och det är ingen liten grej att vara. Jag kommer alltid försvara, försöka förstå och finnas där. Jag beundrar mina vänner likt idoler och tycker till och med att deras brister är bra. Jag har många bekanta och få vänner. Jag har aldrig haft många vänner och trivs med att ha det så.

 

Sämst som vän?

– Jag har många fina vänner i mitt liv, men det är som att jag bara har plats för några stycken åt gången. Alltså mina vänner är ju alltid mina vänner, men jag klarar inte av att ha en aktiv relation med allihop på en gång. Tanken på att jag ska sms:a, luncha, prata med och träffa tio olika personer på en vecka gör mig extremt stressad. Därför är jag istället lite av er periodare. Inser nu att detta kanske låter extremt märkligt, men sån är jag och jag önskar att jag inte var sån.

Jag är en rak person som säger det jag tycker och uppskattar när mina vänner är så mot mig. Men alla fungerar ju inte så och därför kan jag råka såra någon trots att jag inte menar det. Jag är även en person som kan skämta ganska ”brutalt” och har en hög tröskel vad gäller skämt om mig. Samma sak där, alla fungerar inte så och därför kan jag trampa folk på tårna ibland.

Jag är superdålig på sociala koder och lite awkward med allt det där tysta som förväntas av en. När man ska kramas, när man inte ska kramas, om man ska ta med blommor när man ska bort till någon, säga hejdå på rätt sätt, om man ska ge present, när man ska höra av sig, vad man ska skriva osv. Länge struntade jag i att följa dessa koder eftersom jag själv inte bryr mig om sånt, men på senare dagar har jag förstått hur viktigt det är för andra och dessutom är jag rädd att någon ska tolka mig fel. Därför tänker jag numera better safe than sorry och överdriver ofta allt det där. Men det händer ändå att jag glömmer. Jag hoppas bara att alla mina vänner förstår att det inte är som jag är ohyfsad eller inte tycker om dom. Jag är bara dålig på sånt.

 

Vad stör sig dina vänner på med dig?

– Hmm. Svårt. Kanske att jag är tidsoptimist och alltid har massa åsikter om allting.

 

Återkommande vänproblem?

– Ett återkommande problem för mig är att vänskaper rinner ut i sanden. Mina vänskaper frodas så länge det finns något som naturligt håller ihop oss, som exempelvis skola, jobb eller gemensamma vänner. Försvinner det försvinner också ofta vänskapen tyvärr. Mitt problem vad gäller vänskap (och ungefär allt i världen) är att jag inte vill vara till besvär. Jag tycker det är så svårt att ta kontakt, bjuda hem, bjuda bort, höra av mig, föreslå saker eller ta andra initiativ. Får jag ett nej tar jag detta personligt och händer det flera gånger drar jag mig tillbaka och frågar helst inte igen. Jag tar inte det personligt som i att jag blir ledsen och känner mig bortgjord, utan jag tar istället det personligt som i att jag borde fatta att det är en hint om att hen inte vill umgås med mig. Jag målar upp scenarion som ofta inte ens stämmer och detta är något jag verkligen försöker jobba med. Detta är också anledningen till varför jag själv ofta tackar ja till absolut allt utan att det alls är säkert att jag hinner eller kan. Jag är rädd att mitt nej ska vara som en diss och vänder istället ut och in på mig själv att försöka hinna med allt (eller skäms ihjäl om jag behöver ställa in).

Jag måste bli bättre på att vårda mina vänskaper och jag måste inse att folk är kompis med mig för att de vill vara kompis med mig. Att vara rädd för att vara i vägen är ju en ond cirkel och risken finns att kompisen tror att det är jag som inte är intresserad när det inte alls är så. Just den situationen har jag varit med om flera gånger: en vän drar sig undan lite av någon anledning -> jag tolkar det som att hen tar avstånd från mig som vän -> jag tar ännu mer avstånd = vi misstolkar varandra.

 

Typiskt för dig som vän?

– Jag är den som är spontan och aldrig tackar nej. Den som alltid vill hitta på något, ställer många frågor och som aldrig dömer om min vän gjort fel (annat är det om någon gjort min vän något, då är du på min dödslista för alltid). Ger också mycket komplimanger och försöker peppa och boosta. Om vi ska på maskerad är jag den som klätt ut mig mest och aldrig vill gå hem. Ungefär så.

 

När blir du sur?

– På en vän? Typ aldrig. Kan faktiskt inte komma på en enda gång i vuxen ålder. Jag kan bli ledsen och sårad, men jag blir aldrig sur. Jag säger vad jag tycker, rensar luften och sen är det lugnt. Haha, jo nu kom jag på. Jag och Elisabeth blev ganska irriterade på varandra när vi skrev vår C-uppsats. Inte så konstigt kanske dock. Måste bara inflika här att jag pratar om personer som jag definierar som mina vänner. Andra människor här i världen kan jag bli sur på kors och tvärs pga folk generellt är idioter.

 

Tråkigast med dina vänner?

– Att de inte har samma flexibla jobb som jag har. Alltså jag tycker om allas jobb precis som de är och det är givande att vi arbetar med så många olika saker och därför har värdefulla erfarenheter inom många områden. Men tänk så awesome om de var lediga för lunch, strosa-på-stan-mitt-i-veckan och sitta-och-jobba-med-datorn-tillsammans. Det hade förgyllt min tillvaro.

 

Önskeegenskap som vän?

– Rolig, spontan, smart, ej egoistisk, inkännande, får en att må bättre och liksom ”ser en”. Ni vet när man är i en stor grupp med människor och man säger något som ingen hör, eller alla ignorerar och man känner sig dum. Så finns det ibland en person som söker ögonkontakt, bekräftar en eller skrattar åt det man sa. ÄLSKAR DOM.

 

Värsta sortens vän?

– Den som bara bryr sig om sina egna känslor, tar energi och får en känna sig som en sämre människa. Jag gillar inte heller vänner som är ledsna/sura/arga utan att säga något. Det är faktiskt inte okej att hålla på så tycker jag. Har man problem med något så säger man det. Det här gör mig så extremt osäker och sätter hela mitt väsen ur balans. Jag har varit med om det flera gånger vilket gör att jag upptäckt att jag numera kan analysera tonfall, hur lång tid det tar innan jag får svar, smileys osv för att jag är rädd att en vän ska vara sur. Så kan man ju inte ha det. Nä vet ni. Det slutar jag med nu. Folk som håller på så får inte vara min vän mer.

 

Bästa sortens vän?

– Öppna, ärliga, icke-dömande, snälla, roliga och spontana.

 

Gemensamma drag för dina närmsta vänner?

– Insåg att alla mina vänner är så väldigt olika och att det är det som är så fint med dem <3 Det finns liksom någon till alla mina behov. Gemensamma drag är att de är snälla, smarta, roliga, trygga, generösa och bara bäst helt enkelt.

 

Lista hittad hos UnderbaraClara.

 

Mina testresultat

I samarbete med quicktest.se

 

 

Jag lovade ju att återkomma när jag gjort testerna som jag fick hem i brevlådan. Idag är dagen! Jag gjorde fyra olika test: Klimakterie, drogtest, järnbrist och sköldkörtel.

Först gjorde jag klimakterietestet och drogtestet. Det var urinprover, så jag besparar er bilder på det. Man tog dem precis som ett graviditetstest och sedan kunde man läsa av på strecken vad det visade. Som tur är gav varken drogtestet eller klimakterietestet utslag. Ingen stor överraskning kanske, hade blivit ganska förvånad annars…haha.

 

Sedan förvandlade jag mitt kök till en liten vårdcentral. Det var dags att testa järnbrist och sköldkörteln! Jag måste erkänna att jag blev väldigt exalterad när insåg att jag skulle sticka mig själv i fingret. Man kanske inte får säga så, men jag är djupt fascinerad av blod och operationer. Mvh/ hobbyläkaren som tror att hon är läkare efter att ha sett Greys Anatomy.

 

F tyckte inte det var lika kul att behöva sticka sig i fingret däremot (han testade prostatan), men sa efteråt att det går snabbt, knappt känns och inte är någon fara alls. Det är ju precis samma sak som man gör hos läkaren. Ett tips är kanske att låta någon annan sticka en och inte göra det själv.

 

Ett streck på sköldkörteltestet visade att min TSH-nivå är normal och två streck på järnbristtestet visade att mina järnnivåer är normala. Allt är okej med mig med andra ord. Och F’s test visade att hans PSA-nivå är normal. Väldigt skönt att veta!

 

Jag personligen tycker det är bra att det finns möjlighet att göra tester hemma om man exempelvis har dålig erfarenhet av sjukvården, eller för de gångerna då man inte ”orkar” gå till läkaren. Jag tyckte att manualerna var lätta att förstå sig på och stort plus för att man får alla svar hemma inom 10 minuter. Det är ingenting som behöver skickas iväg på analys eller så.

HÄR kan du se alla tester Quicktest har och läsa mer om dem. Ange Egoina10 för 10% rabatt på hela sortimentet!

 

De två första dagarna i Malcesine

Jag har så mycket att visa er från vår resa att ni inte ens kommer vilja åka till Gardasjön ever för att ni redan är trötta på det. Förlåt i förväg för det. Nejdå, jag ska försöka hejda mig. Vi börjar i alla fall här. Våra första två dagar i Malcesine:

 

Förra söndagen lämnade vi Peschiera och styrde kursen med båt mot Malcesine där vi skulle vara de sista fem dagarna av vår resa. Jag ritade mycket pedagogiskt upp rutten på min instastory.

 

Den båtresan var något av det bästa vi gjorde på hela resan då vi åkte förbi så många fina ställen och kunde se dem från vattnet. Det var på den nivån att man till slut nästan var trött på allt fint och uppskattade det inte längre. För mycket fint.

 

Plötsligt blev det natt och alla byar tändes. En så himla märklig upplevelse mitt på dagen. Vad händer egentligen, undrade vi. Då brakade himlen ihop och världens oväder uppstod från ingenstans. Föreställde mig hur det var Thor som spöade skiten ur Lucifer.

 

Det ösregnade när vi kom fram, men ganska snart lugnande det ner sig och då hade också temperaturen sjunkit 10 grader. Vi var så lyckliga över det. Vi checkade in på vårt hotell och sedan begav vi oss ut.

 

Av alla ställen vi besökte var Malcesine finast enligt mig. Så mysig liten by och hela fantastiska vyer överallt.

 

När vi skapat oss ett första intryck av byn gick vi tillbaka till vårt hotellrum och delade en flaska vin till denna utsikt. En ganska svårslagen aktivitet.

 

Dagen efter var det dags att besöka slott, nämligen Castello Scaligero.

 

Där uppe var det utsikt över hela Malcesine. Dessutom råkade vi gå rakt in i ett bröllop. Vad coolt tyckte jag, men efter några dagar i Malcesine förstod vi att det tydligen är ganska vanligt att gifta sig där. Förstår varför dock, så vackert!

 

Efter turistandet åt vi lunch och gick till stranden. Det var det sista strandbesöket för min del, för efter denna dag blev mina utslag värre än någonsin. Så jag undvek solen så gott jag kunde resten av resan.

 

På kvällen gjorde vi oss fina för att gå på restaurang.

 

 

Och tog låtsas-titta-ut-mot-bergen-bilder.

 

Vi hamnade på en restaurang vid havet och delade på två rätter med fisk från Garda. En mycket bra start på våra dagar i Malcesine. Fortsättning följer!